I februari i år antog Stortinget i Norge ändringar av reglerna för offentlig upphandling så att lagarna klargör möjligheten att ställa krav på miljömärkningar.
Anledningen till ändringen har varit att regelverket ska vara tydligt för upphandlande organisationer så att det med trygghet kan kräva miljömärkta produkter och tjänster som är certifierade med en typ 1-märkning. Det vill säga en märkning som har livscykelbaserade krav med ett helhetstänk inom fler olika miljöområden. Samt är en tredjepartscertifierad märkning som följer ISO 14024-standarden.
I Norge köper offentlig sektor varor och tjänster för över 830 miljarder norska koronor varje år. Sverige riskerar att halka efter. Vi sprängde 1000-miljardersgränsen redan 2023. Varför kan inte även Sverige ha tydliga lagar och regler som förenklar och effektiviserar köpkraften från skattepengarna till att främja miljön och klimatet?
Vi har haft nuvarande upphandlingslagar sedan 2016 där det framgår att det är möjligt att ställa krav på märkningar. Men precis som i Norge har upphandlare varit osäkra kring möjligheten om krav på märkningar och kanske inte vågat nyttja lagens alla möjligheter.
Som jag har skrivit i tidigare krönikor börjar jag nu se en förändring. Men det är fortfarande svårt att veta hur effektivt vi använder våra gemensamma skattepengar, när detta inte mäts och följs upp.
Så vad behövs för att vi i Sverige ska hänga på Norges framdrift? Jo:
- Tydliggöra i svensk lagstiftning att det är tillåtet att ställa krav på typ 1-märkningar i offentlig upphandling.
- Fortsätta den officiella mätningen och statistiken gällande krav på märkningar.
- Säkerställa att vi använder våra skattepengar effektivt för bra klimat- och miljöarbete.
Tydligare lagstiftning och nationellt stöd handlar inte om att detaljstyra utan att skapa den samhällsförändring som är nödvändig.
Det har pratats länge om att offentlig upphandling ska vara motorn för den gröna omställningen. Ännu längre har det kommit kritik från näringslivet om att vi behöver få bort de så kallade särkraven som olika köpare använder.
Genom krav på miljömärkningar typ 1 ställer offentlig sektor standardiserade miljö- och klimatkrav som är lika för alla företag – stora som små. Kraven finns öppet publicerade så att alla företag får samma möjligheter att utveckla sin verksamhet.
Ytterligare en fördel med typ 1-märkningar är att ISO-standarden 14 024 ställer krav på märkningsorganisationen att kraven inte får vara teknikberoende. Det vill säga att märkningen måste främja olika lösningar. Vilket i sig öppnar för en konkurrens.
Den här mandatperioden har regeringen delvis fokuserat på att effektivisera hur skattepengarna används för att effektivisera olika statliga myndigheters arbete. Det offentliga upphandlar inte bara för en enorm summa varje år. Det är även inom väldigt många olika områden så som byggnader, arbetskläder, skolmat, persontransporter mm.
Det är inte realistiskt eller önskvärt att alla kommuner, regioner och statliga myndigheter ska ha egen kompetens för att kunna ställa effektiva miljökrav som gör verklig skillnad. Samt hålla sig uppdaterad och hantera den ständiga förändring som sker inom kemikalieområdet, energieffektivisering, omställningen till cirkulär ekonomi och många andra miljö- och klimatområden.
Köpare, säljande företag och trovärdiga tredjepartcertifierade märkningar kan samverka och göra verklig skillnad tillsammans.
Om vi gör som i Norge och förtydligar den svenska upphandlingslagstiftningen med att det är tillåtet att ställa krav på typ 1-miljömärkningar, skapas ett steg till att förenkla lagstiftningen genom att förtydliga regelverket. Precis som den juridiska rapporten vi på Svanen tog fram med Bra Miljöval förra våren om möjligheter att ställa krav på märkningar.
Vad säger då företagen som har en Svanenlicens? ISS, med Svanenmärkt städtjänst, berättar att de ska nå nettonollutsläpp av växthusgaser 2040, inklusive hela leverantörskedjan, och de är på god väg. Svanenmärkningen hjälper till och vägleder till hållbara val genom resan.
PostNord som statligt bolag har även valt att Svanenmärka sina e-handelstjänster. I samband med sin kraftsamling för att minska sin klimatpåverkan ville de även kunna kommunicera det till sina kunder, för att kunderna ska kunna göra hållbara val av logistiktjänster.
- ”Att då kunna använda en välkänd och trovärdig miljömärkning som Svanen – som står i en egen klass – var oerhört tilltalande”, berättar PostNord på Svanens hemsida.
Detta rimmar väl med den kommande lagstiftningen om stärkt konsumentmakt som planeras träda i kraft januari 2027. Lagen ska skydda mot vilseledande miljöpåståenden och reklam. Här kommer både Svanen- och EU Ecolabel-märkta produkter och tjänster kunna marknadsföras med miljöpåståenden, så länge påståendet kan kopplas till märkningens krav.
Så ta inspiration från denna lagstiftning även vid offentlig upphandling och lita på de officiella miljömärkningar Svanen och EU Ecolabel som bevis för erkänd utmärkt miljöprestanda.
Efter några år nu på Miljömärkning Sverige, har jag sett många exempel på hur stolta företagen blir när de får sin licens. Vare sig det är för första gången eller vid en omprövning, efter att Svanen har skärpt kraven. Licensinnehavarna är stolta över sitt arbete och trygga att deras produkt eller tjänst är bland de bästa på marknaden ur ett miljö- och klimatperspektiv. Det är ett kvitto på deras hållbarhetsarbete.
Sverige behöver tydligare upphandlingslagar och nationellt stöd som möjliggör förenkling och effektivisering för den hållbara utvecklingen.
Så oavsett vilket parti du väljer att rösta på i höstens val till riksdag, kommun eller region: rösta på ett parti som vill göra det enklare att skapa en planet som vi kan lämna efter oss till våra barn och barnbarn. Rösta på ett parti som vågar sätta tydliga regelverk och mål som förenklar din vardag.
TEXT: Lena Mårdh, hållbarhetsexpert inom offentlig upphandling och Projektledare på Miljömärkning Sverige AB (Svanen)
När ska denna miljö-fluga dö ut? så otroligt trött på allt tjat om miljö..
Det är inspirerande att se Norges framsteg med miljömärkning, men när kommer Sverige att införa liknande lagtydlighet för att maximera effekten av vår offentliga upphandling? Hälsningar Telkom University Jakarta