Skip to content
  • Om oss
  • Kontakta oss
  • Nyhetsbrev
  • Annonsera
Upphandling24
  • Nyheter
    • Debatt
  • Karriär
    • Lönestatistik
    • Lediga jobb
    • Månadens profil
    • Platsannonsera
    • Student
    • Utbildningar
  • Konferens
  • Utbildning
    • AI för upphandlare
    • Entreprenadupphandling och AMA AF
    • Dialogförfaranden
    • Kvalificerad entreprenadupphandlare
    • Kvalificerad IT-upphandlare
    • Leda upphandlingar effektivt
    • LOU på två dagar
    • Robusta IT-avtal
    • Säkerhetsskyddad upphandling
  • Nätverk
    • Upphandlare
    • Avtalsuppföljning
    • Entreprenadupphandlare
    • IT-upphandlare
  • Om oss
    • Om oss
    • Kontakta oss
    • Nyhetsbrev
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera

Myndighetsaktivism nästa? 

KRÖNIKAFöretagarnas nya rapport om myndighetsaktivism visar att nästan fyra av tio företagare upplever att regler eller krav från myndigheter är svåra att förstå eller tillämpa. Nästan var femte uppger att myndigheter gjort mer negativa bedömningar än vad man rimligen kunnat förvänta sig utifrån regler och praxis.

| 2026-06-15
Magnus Johansson, Företagarna
Magnus Johansson, Företagarna

Debatten har hittills främst handlat om miljöprövningar, tillståndsprocesser och myndigheters föreskrifter. Men frågan är minst lika relevant inom offentlig upphandling.

Offentlig upphandling omsätter cirka 1 000 miljarder kronor varje år. Det är ett av det offentligas mest kraftfulla styrmedel. Frågan är därför inte bara hur det offentliga köper, utan också vad upphandling ska användas till.

EU upphandlingsdirektiv bygger på några grundläggande principer: konkurrens, likabehandling, proportionalitet och fri rörlighet på den inre marknaden. Syftet är att säkerställa att offentliga kontrakt tilldelas på affärsmässiga grunder och att företag kan konkurrera på lika villkor.

Samtidigt har upphandling under senare år fått allt fler uppdrag. Den ska inte bara skapa konkurrens och goda affärer. Den ska också bidra till klimatmål, sociala mål, innovation, säkerhet, beredskap, resiliens och industripolitik.

Många av dessa mål är legitima. Ingen ifrågasätter behovet av stärkt försörjningsberedskap, robustare leveranskedjor eller ökad säkerhet i en mer osäker omvärld. Men ju fler samhällsutmaningar som ska lösas genom offentlig upphandling, desto viktigare blir det att skilja mellan politiska beslut och rättstillämpning.

Ett tydligt exempel är Göteborgs stads försök att kräva kollektivavtal vid offentlig upphandling. Kommunen försökte använda upphandlingen för att uppnå ett arbetsmarknadspolitiskt mål som EU-lagstiftaren uttryckligen valt att inte införa i upphandlingsdirektiven. Arbetsrättsliga villkor är tillåtna. Krav på kollektivavtal är det inte.

Detta var ingen juridisk gråzon. EU-lagstiftaren hade redan gjort avvägningen mellan arbetsrättsliga hänsyn och den fria konkurrensen. Trots det valde kommunen att försöka gå längre.

Oavsett vad man tycker om kollektivavtal illustrerar fallet en viktig princip. Offentliga aktörer ska genomföra de politiska beslut som lagstiftaren har fattat – inte använda upphandlingen för att uppnå resultat som lagstiftaren valt bort.

Just därför är kopplingen till myndighetsaktivism intressant.

Problemet uppstår inte när riksdag, regering eller EU-lagstiftaren fattar politiska beslut. Problemet uppstår när offentliga aktörer genom kravställning, vägledningar eller tolkningar försöker uppnå resultat som lagstiftaren redan har tagit ställning till. Under senare år har mängden vägledningar, kriterier, hållbarhetskrav, sociala krav och olika rekommendationer vuxit kraftigt. Mycket av detta arbete är värdefullt. Men det finns en viktig gräns mellan att ge stöd och att skapa nya normer.

För små och medelstora företag spelar detta stor roll. Varje nytt krav innebär högre kostnader, mer administration och ökade trösklar för att delta i offentlig upphandling. Ett enskilt krav kan framstå som rimligt. Men när krav läggs ovanpå krav uppstår en kumulativ effekt som riskerar att stänga ute just de små företag som politikerna säger sig vilja få in på den offentliga marknaden.

Frågan blir särskilt aktuell den juli när Europeiska kommissionen presenterar sitt förslag till nya upphandlingsdirektiv. Debatten inför reformen har i hög grad handlat om europeisk konkurrenskraft, strategisk autonomi, beredskap och säkerhet. Det är viktiga frågor. Men direktivöversynen kommer också att ställa högre krav på att balansen mellan politiska ambitioner, konkurrens och rättssäkerhet upprätthålls

Offentlig upphandling kommer alltid att innehålla ett betydande tolkningsutrymme. Det är ofrånkomligt i en förfarandelagstiftning som bygger på principer snarare än detaljregler. Frågan är därför inte om reglerna ska tolkas, utan hur.

Tolkningsutrymmet ska användas för att genomföra lagstiftarens intentioner – inte för att ersätta dem. Skillnaden mellan rättstillämpning och normskapande får aldrig bli så otydlig att den som tillämpar regelverket i praktiken också börjar skriva det.

TEXT: Magnus Johansson, Företagarna

Läs mer: Krönika Fri RörlighetKonkurrensLikabehandlingsprincipenProportionalitetStyrmedelUpphandlingsdirektiv

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

En kommentar på “Myndighetsaktivism nästa? ”

  1. Monica skriver:
    16 juni, 2026 kl. 11:01

    Göteborgs stad krav på kollektivavtal är ett dåligt exempel eftersom det skedde efter ett politiskt beslut av kommunfullmäktige. Den upphandlande nämnden var bunden av det politiska beslutet, som inte var förenligt med upphandlingslagstiftningen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Senaste inläggen

  • Kritisk mot överenskommelse
  • Kommuner tar strid om villkor
  • Så tar inköp plats i Almedalen
  • Straffavgift i repris
  • Sussa-böter prövas av HFD

Lediga jobb

Senior upphandlare inom entreprenad – Telge Inköp

Senaste nyheterna

Kritisk mot överenskommelse
Kommuner tar strid om villkor
Så tar inköp plats i Almedalen
GöteborgStraffavgift i repris
Sussa-böter prövas av HFD
Lämnade byrån för regionen
Ett saknat upphandlingskrav som kostar mer än pengar
Susanne JohanssonFull fart med databasuppdraget
Sara SöderholmFår ”porta” upphandlande myndigheter
Klart med omstridd lag
Staffanstorp bäst enligt företagen
Magnus Johansson, FöretagarnaMyndighetsaktivism nästa? 
Anna Nordström UmeåUpphandlar skydd med “25a”
Forskar om beredskap
Konkurrensverkets logotypDömer ut kommunala förklaringar
Guide för effektiva aktiviteter
SlottnerTrappar upp jakten på korruption
Lyfter fram Peppol för samlad data
Vägen till vinnande anbud
Idéburna vill stärka beredskapen
ANNONS  FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Mest visade inlägg

  • Klart med omstridd lag
  • Myndighetsaktivism nästa? 
  • Ett saknat upphandlingskrav som kostar mer än pengar
  • Lämnade byrån för regionen
  • Får ”porta” upphandlande myndigheter
  • Upphandlar skydd med “25a”
  • Dömer ut kommunala förklaringar
  • Staffanstorp bäst enligt företagen
  • Kommuner tar strid om villkor
  • Sussa-böter prövas av HFD

Läsarnas åsikter

Ellen Westberg : Ett saknat upphandlingskrav som kostar mer än pengar
Oerhört viktigt! Tack Misha!
Lena wannefors : Ett saknat upphandlingskrav som kostar mer än pengar
Superviktigt !!! Låt oss göra ett medborgarärende av detta ! Ett upprop som lämnas över till ?, Riksdag, Regering !!!!…
Gammal i gamet : Ett saknat upphandlingskrav som kostar mer än pengar
"Livsmedelsmärkning regleras på EU-nivå och låter sig inte ändras av enskilda medlemsstater. Men upphandlingslagstiftningen är nationell." Detta är en sanning…
Monica : Myndighetsaktivism nästa? 
Göteborgs stad krav på kollektivavtal är ett dåligt exempel eftersom det skedde efter ett politiskt beslut av kommunfullmäktige. Den upphandlande…
https://vvegas.se/ : Lägsta pris fortsätter engagera
Bra sammanfattning av debatten. Det som läsarkommentarerna lyfter fram är egentligen kärnan i frågan: problemet är inte prisparametern i sig…
Åsa Edman : Ett steg närmare registerkontroll
Det bidde en tumme. Vi behöver betydligt mer myndighetsinformation om funktionen på Bolagsverket ska bli något verkligt stöd i kampen…
Senior : En av tre saknar “plan-koll”
Färdplanen borde väcka tankar hos de myndigheter som fortfarande inte har förstått vikten av att möjliggöra införandet av inköpsfunktionen som…
Johanna : En av tre saknar “plan-koll”
Tittar man på färdplanen innehåller den mest självklarheter. Jag visste inte att färdplanen fanns och nu när jag läst den…
Hå : En av tre saknar “plan-koll”
Det må så vara att färdplanen inte är så känd bland kommuner, regioner och deras bolag. Färdplanen rör ju inte…
bse : Driver digitalisering på UHM
Det låter som en intressant övergång från konsultrollen till en mer långsiktig chefsposition. Särskilt fokus på att förenkla arbetet för…

Höstens kurser

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 20-21 okt
  • AI för upphandlare | 5 nov
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 10-11 nov
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 12 nov
  • Robusta IT-avtal | 17 nov
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 18 nov
  • Leda upphandlingar effektivt | 25 nov
  • Dialogförfaranden | 26 nov
  • LOU på två dagar | 2-3 dec