Skip to content
  • Om oss
  • Kontakta oss
  • Nyhetsbrev
  • Annonsera
Upphandling24
  • Nyheter
    • Debatt
  • Karriär
    • Lönestatistik
    • Lediga jobb
    • Månadens profil
    • Platsannonsera
    • Student
    • Utbildningar
  • Konferens
  • Utbildning
    • AI för upphandlare
    • Entreprenadupphandling och AMA AF
    • Dialogförfaranden
    • Kvalificerad entreprenadupphandlare
    • Kvalificerad IT-upphandlare
    • Leda upphandlingar effektivt
    • LOU på två dagar
    • Robusta IT-avtal
    • Säkerhetsskyddad upphandling
  • Nätverk
    • Upphandlare
    • Avtalsuppföljning
    • Entreprenadupphandlare
    • IT-upphandlare
  • Om oss
    • Om oss
    • Kontakta oss
    • Nyhetsbrev
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera

Är ett skall-krav alltid ett skall-krav?

Juridisk krönikaSvaret på frågan i rubriken kan tyckas ganska uppenbar. Det är klart att ett skall-krav är ett skall-krav, det vill säga, ett krav som måste vara uppfyllt för att ett anbud ska kunna kvalificeras för utvärdering, skriver Tomas Eliasson samt Christian Härdgård på Delphi.

| 2016-05-30

Upphandlingslagstiftningen bygger på just detta synsätt med tillämpning av skall-krav. Antingen så bedöms ett visst skall-krav vara uppfyllt eller så bedöms det inte vara uppfyllt. Ett anbud som inte uppfyller ett visst skall-krav, som i sig anses vara proportionerligt, ska förkastas. Detta är huvudregeln. Det nyss sagda kan tyckas vara tydligt och borde även vara enkelt att tillämpa. Så är dock inte alltid fallet. Redan vid utformandet av förfrågningsunderlaget ställs den upphandlande myndigheten inför ett antal frågor som de måste ta hänsyn till.

Av proportionalitetsprincipen följer att kvalifikationskraven och kraven i kravspecifikationen måste ha ett naturligt samband med, och stå i rimlig proportion till, det som upphandlas. Därutöver måste kraven vara ägnade till att uppnå de syften som den upphandlande myndigheten har. Utformandet av skall-kraven ställer därmed höga krav på den upphandlande myndigheten.

Nästa utmaning för den upphandlande myndigheten uppkommer vid kvalificeringen. Där prövas om anbuden uppfyller de aktuella skall-kraven. Om ett anbud skulle visa sig inte uppfylla ett visst skall-krav, kan den upphandlande myndigheten ibland frestas att begära in en komplettering av anbudet så att det uppfyller skall-kravet. Det är ofta vid dessa situationer som det blir aktuellt att pröva frågan huruvida en upphandlande myndighet kan anta ett anbud som inte uppfyller samtliga skall-krav. Oftast som en följd av överprövning av kompletteringen.

Hur domstolarna har valt att bedöma dessa kompletteringar varierar ofta från domstol till domstol. Men det finns flera exempel från kammarrätterna där kompletteringar av skall-krav har godtagits, t.ex. då en anbudsgivare har missat att kryssa i en ruta i anbudsformuläret, inte redovisat sin planerade organisation innefattande bemanning och kompetens, inte redovisat alla delposter för priset i sitt anbud, inte styrkt behörig firmatecknare, missat att skicka med utdrag från Kronofogden samt missat att bifoga försäkringsbrev.

Gemensamt för dessa mål är att kammarrätterna har ansett att bristen i kravuppfyllelsen inte har påverkat utvärderingen av anbudet och således inte heller utgången av upphandlingen. Kammarrätterna har konstaterat att skall-kravet i sig är proportionerligt, men att det vore oproportionerligt att förkasta en anbudsgivare enbart med hänvisning till att de inte uppfyller ett skall-krav som inte är väsentligt för den aktuella upphandlingen. Domstolarna har alltså gjort en annan typ av proportionalitetsbedömning av skall-kraven än den som man normalt gör beträffande skall-kravet i sig.

Denna ordning är i och för sig både logisk och rimlig, men inte helt oproblematisk. Den upphandlande myndigheten ställs inför situationen att om de förkastar ett anbud som inte uppfyller ett visst skall-krav, som samtidigt inte bedöms vara av särskilt stor vikt för upphandlingen, så riskerar den upphandlande myndigheten att handla i strid med proportionalitetsprincipen.

Om de tvärtom väljer att inte förkasta anbudet så riskerar de i stället att handla i strid med likabehandlingsprincipen gentemot övriga anbudsgivare i upphandlingen. Därutöver måste den upphandlande myndigheten ta ställning till om det aktuella skall-kravet är av väsentlig betydelse för upphandlingen, vilket ofta kan vara svårt att avgöra.

Samtliga skall-krav är ju kanske inte av väsentlig betydelse för utvärderingen av upphandlingen, men många krav kan likväl vara av stor betydelse för den upphandlande myndigheten och upphandlingen.

Detta är således något som måste avgöras från fall till fall vilket kan medföra att prövningen blir oförutsebar och i viss mån även subjektiv. Det kan också skicka en signal till anbudsgivarna om att vissa typer av skall-krav inte behöver uppfyllas.

Högsta förvaltningsdomstolen har beviljat prövningstillstånd i två mål som avser just frågan om det kan anses oproportionerligt att förkasta ett anbud som inte uppfyller ett visst skall-krav.

Vi hoppas att Högsta förvaltningsdomstolen sprider lite ljus över frågan, men tror samtidigt att det kan vara svårt att utforma någon slags allmän princip som ska gälla vid denna typ av proportionalitetsbedömningar av skall-krav.

Framtiden får utvisa om denna nya ordning är här för att stanna eller om man på sikt kommer att återgå till den gamla huvudregeln, det vill säga, att ett skall-krav är alltid ett skall-krav.

Av: Christian Hardgard och Tomas Eliasson, Delphi.

Läs mer: JuridikJuridisk krönika

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

2 kommentarer på "Är ett skall-krav alltid ett skall-krav?"

  1. B1 skriver:
    30 maj, 2016 kl. 15:26

    HFD avgjorde ju dessa mål den 20 maj. Svaret på frågan i rubriken är lyckligtvis att ett skall-krav alltid är ett skall-krav.

  2. Christian Härdgård skriver:
    1 juni, 2016 kl. 13:00

    Tajming är allt! Under tiden från det vi skickade in vår artikel till Upphandling 24 tills den publicerades hann HFD (tyvärr) avgöra de aktuella målen. Vi får se om vi får anledning att kommentera frågan ytterligare framöver.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Senaste inläggen

  • Kritisk mot överenskommelse
  • Kommuner tar strid om villkor
  • Så tar inköp plats i Almedalen
  • Straffavgift i repris
  • Sussa-böter prövas av HFD

Lediga jobb

Senior upphandlare inom entreprenad – Telge Inköp

Senaste nyheterna

Kritisk mot överenskommelse
Kommuner tar strid om villkor
Så tar inköp plats i Almedalen
GöteborgStraffavgift i repris
Sussa-böter prövas av HFD
Lämnade byrån för regionen
Ett saknat upphandlingskrav som kostar mer än pengar
Susanne JohanssonFull fart med databasuppdraget
Sara SöderholmFår ”porta” upphandlande myndigheter
Klart med omstridd lag
Staffanstorp bäst enligt företagen
Magnus Johansson, FöretagarnaMyndighetsaktivism nästa? 
Anna Nordström UmeåUpphandlar skydd med “25a”
Forskar om beredskap
Konkurrensverkets logotypDömer ut kommunala förklaringar
Guide för effektiva aktiviteter
SlottnerTrappar upp jakten på korruption
Lyfter fram Peppol för samlad data
Vägen till vinnande anbud
Idéburna vill stärka beredskapen
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Vägen till vinnande anbud

Den 6 oktober 2026 möts leverantörer, experter och upphandlare på Anbudsdagen, en konferens för dig som vill vässa dina anbud. Upphandling24 har fått en pratstund med Sara Andersson Marmnäs, moderator och programansvarig för en fullspäckad inspirationsdag.

Mest visade inlägg

  • Klart med omstridd lag
  • Myndighetsaktivism nästa? 
  • Ett saknat upphandlingskrav som kostar mer än pengar
  • Lämnade byrån för regionen
  • Får ”porta” upphandlande myndigheter
  • Staffanstorp bäst enligt företagen
  • Kommuner tar strid om villkor
  • Så tar inköp plats i Almedalen
  • Straffavgift i repris
  • Sussa-böter prövas av HFD

Läsarnas åsikter

Ellen Westberg : Ett saknat upphandlingskrav som kostar mer än pengar
Oerhört viktigt! Tack Misha!
Lena wannefors : Ett saknat upphandlingskrav som kostar mer än pengar
Superviktigt !!! Låt oss göra ett medborgarärende av detta ! Ett upprop som lämnas över till ?, Riksdag, Regering !!!!…
Gammal i gamet : Ett saknat upphandlingskrav som kostar mer än pengar
"Livsmedelsmärkning regleras på EU-nivå och låter sig inte ändras av enskilda medlemsstater. Men upphandlingslagstiftningen är nationell." Detta är en sanning…
Monica : Myndighetsaktivism nästa? 
Göteborgs stad krav på kollektivavtal är ett dåligt exempel eftersom det skedde efter ett politiskt beslut av kommunfullmäktige. Den upphandlande…
https://vvegas.se/ : Lägsta pris fortsätter engagera
Bra sammanfattning av debatten. Det som läsarkommentarerna lyfter fram är egentligen kärnan i frågan: problemet är inte prisparametern i sig…
Åsa Edman : Ett steg närmare registerkontroll
Det bidde en tumme. Vi behöver betydligt mer myndighetsinformation om funktionen på Bolagsverket ska bli något verkligt stöd i kampen…
Senior : En av tre saknar “plan-koll”
Färdplanen borde väcka tankar hos de myndigheter som fortfarande inte har förstått vikten av att möjliggöra införandet av inköpsfunktionen som…
Johanna : En av tre saknar “plan-koll”
Tittar man på färdplanen innehåller den mest självklarheter. Jag visste inte att färdplanen fanns och nu när jag läst den…
Hå : En av tre saknar “plan-koll”
Det må så vara att färdplanen inte är så känd bland kommuner, regioner och deras bolag. Färdplanen rör ju inte…
bse : Driver digitalisering på UHM
Det låter som en intressant övergång från konsultrollen till en mer långsiktig chefsposition. Särskilt fokus på att förenkla arbetet för…

Höstens kurser

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 20-21 okt
  • AI för upphandlare | 5 nov
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 10-11 nov
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 12 nov
  • Robusta IT-avtal | 17 nov
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 18 nov
  • Leda upphandlingar effektivt | 25 nov
  • Dialogförfaranden | 26 nov
  • LOU på två dagar | 2-3 dec