Riktlinjer: stor skillnad i kvalitet

Sedan 2014 gäller lagkrav på att ha beslutade riktlinjer för direktupphandling, en bestämmelse som 14 organisationer inte levde upp till i Konkurrensverkets granskning.

I de fallen gick KKV vidare med en fördjupad granskning.

Myndigheten menar att insatsen haft effekt:

”Av de 14 separata tillsynsärendena har nio upphandlande organisationer självmant rättat sig när vi har uppmärksammat organisationerna på deras skyldighet att ha beslutade riktlinjer. Ytterligare tre upphandlande organisationer inkom med en tidplan för hur de skulle säkerställa att organisationerna uppfyllde lagkravet. Detta visar att Konkurrensverkets tillsyn leder till ett förändrat beteende hos de upphandlande organisationerna.”, skriver KKV i analysen.

De nio organisationer som fått ”klartecken” efter självrättelse (snabba beslut om riktlinjer)  är Finanspolitiska rådet, Linköpings universitet, Svea hovrätt, Sunne kommun, Sundsvalls tingsrätt, Bromölla kommun, Kammarrätten i Sundsvall, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering och Ekobrottsmyndigheten.

Tre kommuner – Ängelholm, Nora och Norrtälje – har uppgett att de inlett ett arbete med att fram riktlinjer, men får tillsynskritik för att det inte var klart i början av året.

Naturhistoriska riksmuseet uppmärksammas i ett tillsynsbeslut om problematik kopplad till att man använder riktlinjer från 2014 med laghänvisning till gamla LOU.

I ett fall har Konkurrensverket beslutat om ett föreläggande. Vaxholms kommun måste senast nästa vecka redovisa beslut om riktlinjer efter att ha hävdat att det räckte med checklistor och liknande dokument.

Lagstiftningen kräver att det ska finnas beslutade riktlinjer om direktupphandling men saknar reglering om vad dessa måste innehålla.

Konkurrensverket har på sin webbplats en vägledning i tolv punkter om vad riktlinjerna bör innehålla – bland annat behörighet inom organisationen, formerna för konkurrensutsättning och dokumentationsrutiner.

I analysen lyfts goda exempel med olika formuleringar. Av kartläggningen framgår också att en del upphandlande organisationer har tagit med skrivningar om sociala hänsyn för direktupphandlingar.

Men enligt Konkurrensverket finns också exempel på riktlinjer som formellt uppfyller lagens krav men med brister i innehållet. Dessa kan vara otydliga, inaktuella, knapphändiga eller mallartade.

”Vi kan konstatera att även om en övervägande majoritet av de granskade organisationerna har beslutade riktlinjer, så skiljer sig riktlinjerna åt i omfattning, strategisk utformning och kvalitet”, skriver KKV.

I en text på Konkurrensverkets webbplats berättar projektledaren Louise Grünberg Petersson om granskningen och betydelsen av riktlinjer för direktupphandling.