Den nya ”uppgiftslämnarskyldighetslagen” började gälla 1 april och ses av regeringen som ett led i arbetet med att trycka tillbaka en brottsutveckling som beskrivs som exceptionell och allvarlig.
Lagen reglerar utökade skyldigheter för statliga myndigheter, kommuner och regioner att bidra med uppgifter till brottsbekämpande myndigheter – Polisen, Ekobrottsmyndigheten med flera.
”Tidigare har i de flesta fall Polismyndigheten begärt in uppgifter inom ramen för en förundersökning. De nya reglerna innebär en skyldighet för kommuner och regioner att lämna uppgifter som kan användas för hela det brottsbekämpande syftet.”, skriver Polisen i en vägledning.
Uppgifter ska lämnas både efter begäran från Polisen och på eget initiativ.
I vägledningen listas sju områden som kan ha uppgifter av intresse för Polisen. Ett av dem är ärenden om offentlig upphandling med utredningsuppgifter och uppgifter vid arbetsplatsbesök som nämnda exempel.
I den bakomliggande propositionen lyfts också behovet av att i större utsträckning dela information i upphandlingsärenden:
”Ärenden om offentlig upphandling innehåller t.ex. som regel en utredning där kommunen eller regionen har bedömt om någon av de presumtiva leverantörerna omfattas av uteslutningsgrunderna i 13 kap. lagen (2016:1145) om offentlig upphandling. Förutom skrivbordskontroller kan kommunen i sådana ärenden göra arbetsplatsbesök. Vid de utredningarna kan det framkomma omständigheter som indikerar bl.a. ekonomisk brottslighet.”
SKR har samlat information om lagstiftningen på sin webbplats.
Upphandlingsmyndigheten har inte tagit fram något stöd om lagen.
”Vi överväger emellertid att göra detta, antingen som ett komplement till vårt stöd om att motverka arbetslivskriminalitet i upphandling, eller i samband med avrapporteringen av vårt regeringsuppdrag att bidra till att utveckla det brottsförebyggande arbetet.”, skriver Upphandlingsmyndigheten i ett mejl.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer