Skip to content
  • Om oss
  • Kontakta oss
  • Nyhetsbrev
  • Annonsera
Upphandling24
  • Nyheter
    • Debatt
  • Karriär
    • Lönestatistik
    • Lediga jobb
    • Månadens profil
    • Platsannonsera
    • Student
    • Utbildningar
  • Konferens
  • Utbildning
    • AI för upphandlare
    • Entreprenadupphandling och AMA AF
    • Dialogförfaranden
    • Kvalificerad entreprenadupphandlare
    • Kvalificerad IT-upphandlare
    • Leda upphandlingar effektivt
    • LOU på två dagar
    • Robusta IT-avtal
    • Säkerhetsskyddad upphandling
  • Nätverk
    • Upphandlare
    • Avtalsuppföljning
    • Entreprenadupphandlare
    • IT-upphandlare
  • Om oss
    • Om oss
    • Kontakta oss
    • Nyhetsbrev
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera

Om onödiga skallkrav – ännu en gång

Juridisk krönikaTherese Eriksson och Joakim Lavér på Hannes Snellman advokatbyrå tar upp tidigare krönikörers åsikter om onödiga skallkrav vid upphandlingar.

| 2014-09-16

Våra kollegor på Cederquist beskrev i krönikan ”Realistisk syn på onödiga skall-krav” den 15 augusti 2014 på Upphandling24 hur en pragmatisk bedömning av onödiga skall-krav kan gynna upphandlingsrätten på så sätt att skall-kravsbrister inte alltid nödvändigtvis måste innebära att en upphandling ska förordnas att göras om eller att ett anbud ska förkastas.

Vi håller med om att en pragmatisk bedömning av skall-krav kan vara fördelaktig sett till det ovan beskrivna syftet. Enligt vår uppfattning, och som även berörs i våra kollegors krönika, kräver detta emellertid försiktighet och noggranna överväganden, samt ett klargörande av skillnaden mellan en sådan pragmatisk proportionalitetsbedömning och den upphandlingsrättsliga proportionalitetsprincipen.

Frågan aktualiserades bl.a. i samband med Kammarrättens i Jönköping dom av den 18 augusti 2014 i mål nr 897-14. Målet rörde huruvida den vinnande anbudsgivarens anbud borde ha förkastats med hänsyn till att anbudsgivaren lämnat in två intyg på engelska, trots att det tydligt framgick av förfrågningsunderlaget att avlämnat anbud och intyg skulle vara avfattade på svenska.

Kammarrätten anförde i målet att proportionalitetsprincipen lämpligen skulle tillämpas i det förevarande fallet, och att det i detta sammanhang innebar att den uppgift som medför diskvalificering måste vara relevant för upphandlingen och rimligen inte vara av oväsentlig betydelse.

Kammarrätten konstaterade att de båda intygen i sig uppfyllde det efterfrågade skall-kravet, men att intygen däremot inte uppfyllde det obligatoriska språkkravet. Vidare konstaterade kammarrätten att de båda intygen var på en sida vardera, att intygen var av standardiserad art och att de omfattade en mycket begränsad mängd text. Mot bakgrund härav fastslog kammarrätten att

”[ä]ven någon inom den aktuella branschen med mycket ringa, eller inga, kunskaper i engelska språket – men som förstår svenska – bör enligt kammarrättens mening utan svårighet kunna bilda sig en uppfattning om vad de båda handlingarna avser samt avgöra om de uppfyller förfrågningsunderlagets krav avseende tredjepartscertifierade kvalitets- och miljöledningssystem”, samt att

”NCC Construction [vinnande anbudsgivare, vår anmärkning] i och för sig uppfyller det aktuella kravet”.

Med hänsyn härtill skulle det enligt kammarrätten vara ”oproportionerligt att förkasta NCC Constructions anbud på enbart den grunden att de aktuella intygen inte är skrivna på svenska språket”, och kammarrätten menar vidare att ”[d]en brist i likabehandlingen av leverantörerna som ett godkännande av intygen innebär får anses minimal och godtagbar i sammanhanget”.

Det tåls att repetera att den upphandlingsrättsliga proportionalitetsprincipen innebär att en upphandlande myndighet/enhet inte får ställa större krav på leverantören eller leveransen än vad som behövs och vad som får anses vara ändamålsenligt för den aktuella upphandlingen, dvs., en bedömning av proportionaliteten av ett specifikt krav per se.

I det förevarande fallet tycks emellertid kammarrätten, felaktigt, lägga den upphandlingsrättsliga proportionalitetsprincipen till grund för en bedömning av tillämpningen av kravet – vilket inte är syftet med den upphandlingsrättsliga proportionalitetsprincipen – och företar en rimlighets- och skälighetsbedömning av det förevarande skall-kravet snarare än en bedömning av kravet i sig.

En sådan rimlighets- och skälighetsbedömning skulle i och för sig kunna vara godtagbar och i många fall t.o.m. önskvärd. Dock kan en sådan bedömning inte grundas på den upphandlingsrättsliga proportionalitetsprincipen. En skälighets- och rimlighetsbedömning förutsätter dessutom att upphandlande myndigheter/enheter och framförallt domstolarna ser till att likvärdiga bedömningar företas i samtliga fall för att på så sätt minska risken för godtycklighet och olikartade tillämpningar i likartade fall. Det är vår erfarenhet att så inte sker idag.

Det är tvärtom vår erfarenhet att leverantörers skall-kravsbrister mycket väl kan accepteras i en upphandling/överprövning för att därefter underkännas i en annan upphandling/överprövning, vilket skapar osäkerhet, icke-transparens och frågor kring likabehandling.

Det är således vår uppfattning att en pragmatisk bedömning av skall-krav kan ske men om det ska ske så måste domstolarna se till att bedömningar av likartade fall av skall-kravsbrister sker på ett likartat och konsekvent sätt.

Vår uppfattning är att det vore bra om Högsta förvaltningsdomstolen tog upp ett fall där nu aktuell frågeställning aktualiseras och klargör hur mindre skall-kravsbrister bör hanteras.

Läs mer: JuridikJuridisk krönika CederquistHannes SnellmanJoakim LavérNcc ConstructionTherese ErikssonUpphandling24

Redaktionen

red@uh24.se

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Senaste inläggen

  • Kritisk mot överenskommelse
  • Kommuner tar strid om villkor
  • Så tar inköp plats i Almedalen
  • Straffavgift i repris
  • Sussa-böter prövas av HFD

Lediga jobb

Senior upphandlare inom entreprenad – Telge Inköp

Senaste nyheterna

Kritisk mot överenskommelse
Kommuner tar strid om villkor
Så tar inköp plats i Almedalen
GöteborgStraffavgift i repris
Sussa-böter prövas av HFD
Lämnade byrån för regionen
Ett saknat upphandlingskrav som kostar mer än pengar
Susanne JohanssonFull fart med databasuppdraget
Sara SöderholmFår ”porta” upphandlande myndigheter
Klart med omstridd lag
Staffanstorp bäst enligt företagen
Magnus Johansson, FöretagarnaMyndighetsaktivism nästa? 
Anna Nordström UmeåUpphandlar skydd med “25a”
Forskar om beredskap
Konkurrensverkets logotypDömer ut kommunala förklaringar
Guide för effektiva aktiviteter
SlottnerTrappar upp jakten på korruption
Lyfter fram Peppol för samlad data
Vägen till vinnande anbud
Idéburna vill stärka beredskapen
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Vägen till vinnande anbud

Den 6 oktober 2026 möts leverantörer, experter och upphandlare på Anbudsdagen, en konferens för dig som vill vässa dina anbud. Upphandling24 har fått en pratstund med Sara Andersson Marmnäs, moderator och programansvarig för en fullspäckad inspirationsdag.

Mest visade inlägg

  • Klart med omstridd lag
  • Myndighetsaktivism nästa? 
  • Ett saknat upphandlingskrav som kostar mer än pengar
  • Lämnade byrån för regionen
  • Får ”porta” upphandlande myndigheter
  • Staffanstorp bäst enligt företagen
  • Kommuner tar strid om villkor
  • Så tar inköp plats i Almedalen
  • Straffavgift i repris
  • Sussa-böter prövas av HFD

Läsarnas åsikter

Ellen Westberg : Ett saknat upphandlingskrav som kostar mer än pengar
Oerhört viktigt! Tack Misha!
Lena wannefors : Ett saknat upphandlingskrav som kostar mer än pengar
Superviktigt !!! Låt oss göra ett medborgarärende av detta ! Ett upprop som lämnas över till ?, Riksdag, Regering !!!!…
Gammal i gamet : Ett saknat upphandlingskrav som kostar mer än pengar
"Livsmedelsmärkning regleras på EU-nivå och låter sig inte ändras av enskilda medlemsstater. Men upphandlingslagstiftningen är nationell." Detta är en sanning…
Monica : Myndighetsaktivism nästa? 
Göteborgs stad krav på kollektivavtal är ett dåligt exempel eftersom det skedde efter ett politiskt beslut av kommunfullmäktige. Den upphandlande…
https://vvegas.se/ : Lägsta pris fortsätter engagera
Bra sammanfattning av debatten. Det som läsarkommentarerna lyfter fram är egentligen kärnan i frågan: problemet är inte prisparametern i sig…
Åsa Edman : Ett steg närmare registerkontroll
Det bidde en tumme. Vi behöver betydligt mer myndighetsinformation om funktionen på Bolagsverket ska bli något verkligt stöd i kampen…
Senior : En av tre saknar “plan-koll”
Färdplanen borde väcka tankar hos de myndigheter som fortfarande inte har förstått vikten av att möjliggöra införandet av inköpsfunktionen som…
Johanna : En av tre saknar “plan-koll”
Tittar man på färdplanen innehåller den mest självklarheter. Jag visste inte att färdplanen fanns och nu när jag läst den…
Hå : En av tre saknar “plan-koll”
Det må så vara att färdplanen inte är så känd bland kommuner, regioner och deras bolag. Färdplanen rör ju inte…
bse : Driver digitalisering på UHM
Det låter som en intressant övergång från konsultrollen till en mer långsiktig chefsposition. Särskilt fokus på att förenkla arbetet för…

Höstens kurser

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 20-21 okt
  • AI för upphandlare | 5 nov
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 10-11 nov
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 12 nov
  • Robusta IT-avtal | 17 nov
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 18 nov
  • Leda upphandlingar effektivt | 25 nov
  • Dialogförfaranden | 26 nov
  • LOU på två dagar | 2-3 dec