Ökad produktivitet i välfärdstjänsterna kan minska behoven av högre skatt

I en rapport (pdf) skriven av Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig på Svenskt Näringsliv, pekas på att den offentliga sektorn står inför framtida finansiella utmaningar.

Inte minst är en åldrande befolkning ett problem då andelen i förvärvsaktiv ålder – som ska finansiera välfärden – minskar. Dessutom menar rapporten att är blir kraven på välfärdssystemen blir allt högre och efterfrågan större. Till det kommer den senaste tidens stora inflöde av flyktingar.

Olika bedömare, bland annat Konjunkturinstitutet och Sveriges kommuner och landsting, har vid olika tillfällen kommit fram till att det successivt uppstår ett betydande underskott i de offentliga finanserna. En slutsats har varit att skatterna kan behöva höjas relativt kraftigt i framtiden för att möta den utvecklingen.

”Dessa framskrivningar baseras i allmänhet på att det inte sker någon produktivitetsutveckling i produktionen av välfärdstjänster. Men är det rimligt att anta att det inte går att få ut mer av skattepengarna genom en ökad produktivitet, som tas ut i form av förbättrad kostnadseffektivitet?” skriver Anders Morin.

Han anser att vi i dag vet att det finns stora och oförklarade kostnadsskillnader mellan olika utförare av välfärdstjänster, och att produktivitetsutvecklingen i privat tjänstesektor genomsnittligt har varit 1,5 procent per år de senaste två decennierna.

Anders Morin undrar hur den offentliga sektorns finansieringsbehov förändras den om vi istället antar en ökning av produktiviteten i välfärdstjänsterna, som tas ut i form av förbättrad kostnadseffektivitet?

”Vid en stärkt produktivitetsutveckling, om 0,5 procentenheter per år i välfärdstjänsterna och övrig offentlig tjänsteproduktion, ändras förutsättningarna radikalt och det kan vara möjligt att klara den demografiska utmaningen med ungefär samma skattetryck som dagens. Teknikutveckling, klok konkurrensutsättning och bättre styrsystem kan tillsammans bidra till att förverkliga en sådan produktivitetsökning och den bör därför utgöra ett mål för politiken”, skriver Anders Morin.