Skip to content
  • Om oss
  • Kontakta oss
  • Nyhetsbrev
  • Annonsera
Upphandling24
  • Nyheter
    • Debatt
  • Karriär
    • Lönestatistik
    • Lediga jobb
    • Månadens profil
    • Platsannonsera
    • Student
    • Utbildningar
  • Konferens
  • Utbildning
    • AI för upphandlare
    • Entreprenadupphandling och AMA AF
    • Dialogförfaranden
    • Kvalificerad entreprenadupphandlare
    • Kvalificerad IT-upphandlare
    • Leda upphandlingar effektivt
    • LOU på två dagar
    • Robusta IT-avtal
    • Säkerhetsskyddad upphandling
  • Nätverk
    • Upphandlare
    • Avtalsuppföljning
    • Entreprenadupphandlare
    • IT-upphandlare
  • Om oss
    • Om oss
    • Kontakta oss
    • Nyhetsbrev
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera

Nya direktiven klargör om leverantörsbyte

Juridisk krönikaVad innebär begreppet "väsentlig förändring"? Olof Larsberger och Joakim Lavér vid Hannes Snellman advokatbyrå utreder begreppet.

| 2014-07-07

Att upphandlingsrätten många gånger uppfattats som stelbent är ingen nyhet. Saken blir naturligtvis inte bättre om även dess utövare ger prov på denna stelbenthet och tolkar in restriktioner i reglerna och rättspraxis som faktiskt inte finns där. Exempel på det är den rättstillämpning och debatt som följde i kölvattnet av EU-domstolens dom i Pressetext-målet (C-454/06) rörande  leverantörsbyte. I detta välkända och viktiga avgörande fastslog EU-domstolen:

• Leverantörsbyte ska i regel anses utgöra en ”väsentlig förändring” av ett upphandlat kontrakt såvida inte sådant byte föreskrevs i kontraktet ifråga:

• Varken överlåtelse av ett upphandlat kontrakt till följd av en intern omorganisation eller det förhållandet att ett börsnoterat bolags aktier byter ägare utgör en ”väsentlig förändring”.

Meningsskiljaktigheterna om hur EU-domstolens avgörande skulle tolkas lät inte vänta på sig. Innebar domen att leverantörsbyte som huvudregel alltid är att bedöma som en ”väsentlig förändring” som medför krav på ny upphandling och att förändringar på leverantörssidan till följd av intern omorganisation eller aktieöverlåtelse (i de fall leverantören är ett börsnoterat bolag) utgör undantag till denna huvudregel? Eller innebar Pressetext inget annat än ett klargörande att leverantörsbyte i upphandlade kontrakt faktiskt är möjligt, givet att möjlighet till detta klart och tydligt framgår av avtalet ifråga?

I ett tillsynsärende (dnr 456/2009) gav svenska Konkurrensverket uttryck för den stränga tolkningen. Verket gjorde härvid bedömningen att överlåtelse av ett upphandlat kontrakt rörande vårdboende efter den ursprungliga leverantörens konkurs i själva verket utgjorde en otillåten direktupphandling. Detta trots att (i) avtalet överlåtits på oförändrade villkor; (ii) den nya leverantören uppfyllda samtliga ställda krav, och (iii) kontraktet uttryckligen medgav överlåtelse. I en serie debattartiklar i AnbudsJournalen (nr 8, 10 och 11 år 2010) kritiserade vi och Konkurrensverket varandras respektive tolkning i frågan.

Vi menade på att Konkurrensverkets restriktiva hållning inte hade stöd av Pressetext. Om förändringar på leverantörssidan, som huvudregel, utgör en ”väsentlig förändring” skulle det i praktiken omöjliggöra förändringar som uppköp, fusioner och andra transaktioner som inkluderar företag med innehav av offentliga kontrakt. Strukturella förändringar är ofta konkurrensfrämjande och samhällsekonomiskt önskvärda. Det vore därför orimligt att förhindra sådana förändringar på grund av att ett företag innehar offentliga kontrakt.

Mot denna bakgrund är regleringarna i de nya upphandlingsdirektiven (2014/24/EU respektive 2014/25/EU) ifråga om leverantörbyte klargörande och mycket välkomna. Av direktivtexten (artikel 72 respektive 89) framgår numera uttryckligen att kontrakt och ramavtal får ändras utan krav på nytt upphandlingsförfarande i de fall den entreprenör som ursprungligen tilldelats kontraktet byts ut mot en ny entreprenör (bl.a.) till följd av antingen:

(i) en entydig ändringsklausul eller option, eller

(ii) att en annan ekonomisk aktör som uppfyller ursprungliga urvalskriterierna helt eller delvis inträder i den ursprungliga leverantörens ställe till följd av företagsomstruktureringar, inklusive uppköp, sammanslagningar, förvärv eller insolvens, under förutsättning att detta inte medför väsentliga förändringar av kontraktet och inte syftar till att kringgå upphandlingsreglerna.

Enligt vår uppfattning utgör detta inget annat än en kodifiering av tidigare praxis. Möjligvis skulle dock den nya direktivtexten faktiskt kunna uppfattas som något liberalare än Pressetext i det att leverantörsbyte enligt Pressetext (bortsett från i domen angivna undantagsfall) alltid förutsätter en ändringsklausul, medan direktivtexten faktiskt öppnar upp för leverantörsbyte till följd av företagsomstruktureringar utan stöd av någon ändringsklausul. Under alla förhållanden kan dock konstateras att uppfattningen att varje strukturell förändring på leverantörssidan som huvudregel skulle kräva ny upphandling är,och har alltid varit, felaktig.

Leverantörsbyte ska aldrig kunna utgöra ett led i ett kringgående av upphandlingsreglerna.Om detta har nog alla i upphandlingskretsar varit överens. Men om upphandlingsrätten inte ska framstå som helt verklighetsfrånvänd måste den ta hänsyn till förutsättningarna för ett fungerande näringsliv.

En av dessa förutsättningar är, i förekommande fall, behovet av strukturella förändringar på leverantörssidan, särskilt gällande komplexa avtal med lång löptid. Det är därför med stor tillfredsställelse vi kan konstatera att möjligheter till leverantörsbyte numera uttryckligen framgår av direktivtexten och vi välkomnar dess implementering i svensk lagstiftning.

Läs mer: JuridikJuridisk krönika Bl.aHannes SnellmanJoakim LavérKonkurrensverketOlof LarsbergerPressetext

Redaktionen

red@uh24.se

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Senaste inläggen

  • Kritisk mot överenskommelse
  • Kommuner tar strid om villkor
  • Så tar inköp plats i Almedalen
  • Straffavgift i repris
  • Sussa-böter prövas av HFD

Lediga jobb

Senior upphandlare inom entreprenad – Telge Inköp

Senaste nyheterna

Kritisk mot överenskommelse
Kommuner tar strid om villkor
Så tar inköp plats i Almedalen
GöteborgStraffavgift i repris
Sussa-böter prövas av HFD
Lämnade byrån för regionen
Ett saknat upphandlingskrav som kostar mer än pengar
Susanne JohanssonFull fart med databasuppdraget
Sara SöderholmFår ”porta” upphandlande myndigheter
Klart med omstridd lag
Staffanstorp bäst enligt företagen
Magnus Johansson, FöretagarnaMyndighetsaktivism nästa? 
Anna Nordström UmeåUpphandlar skydd med “25a”
Forskar om beredskap
Konkurrensverkets logotypDömer ut kommunala förklaringar
Guide för effektiva aktiviteter
SlottnerTrappar upp jakten på korruption
Lyfter fram Peppol för samlad data
Vägen till vinnande anbud
Idéburna vill stärka beredskapen
ANNONS  FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Mest visade inlägg

  • Klart med omstridd lag
  • Myndighetsaktivism nästa? 
  • Ett saknat upphandlingskrav som kostar mer än pengar
  • Lämnade byrån för regionen
  • Får ”porta” upphandlande myndigheter
  • Staffanstorp bäst enligt företagen
  • Kommuner tar strid om villkor
  • Så tar inköp plats i Almedalen
  • Straffavgift i repris
  • Sussa-böter prövas av HFD

Läsarnas åsikter

Ellen Westberg : Ett saknat upphandlingskrav som kostar mer än pengar
Oerhört viktigt! Tack Misha!
Lena wannefors : Ett saknat upphandlingskrav som kostar mer än pengar
Superviktigt !!! Låt oss göra ett medborgarärende av detta ! Ett upprop som lämnas över till ?, Riksdag, Regering !!!!…
Gammal i gamet : Ett saknat upphandlingskrav som kostar mer än pengar
"Livsmedelsmärkning regleras på EU-nivå och låter sig inte ändras av enskilda medlemsstater. Men upphandlingslagstiftningen är nationell." Detta är en sanning…
Monica : Myndighetsaktivism nästa? 
Göteborgs stad krav på kollektivavtal är ett dåligt exempel eftersom det skedde efter ett politiskt beslut av kommunfullmäktige. Den upphandlande…
https://vvegas.se/ : Lägsta pris fortsätter engagera
Bra sammanfattning av debatten. Det som läsarkommentarerna lyfter fram är egentligen kärnan i frågan: problemet är inte prisparametern i sig…
Åsa Edman : Ett steg närmare registerkontroll
Det bidde en tumme. Vi behöver betydligt mer myndighetsinformation om funktionen på Bolagsverket ska bli något verkligt stöd i kampen…
Senior : En av tre saknar “plan-koll”
Färdplanen borde väcka tankar hos de myndigheter som fortfarande inte har förstått vikten av att möjliggöra införandet av inköpsfunktionen som…
Johanna : En av tre saknar “plan-koll”
Tittar man på färdplanen innehåller den mest självklarheter. Jag visste inte att färdplanen fanns och nu när jag läst den…
Hå : En av tre saknar “plan-koll”
Det må så vara att färdplanen inte är så känd bland kommuner, regioner och deras bolag. Färdplanen rör ju inte…
bse : Driver digitalisering på UHM
Det låter som en intressant övergång från konsultrollen till en mer långsiktig chefsposition. Särskilt fokus på att förenkla arbetet för…

Höstens kurser

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 20-21 okt
  • AI för upphandlare | 5 nov
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 10-11 nov
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 12 nov
  • Robusta IT-avtal | 17 nov
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 18 nov
  • Leda upphandlingar effektivt | 25 nov
  • Dialogförfaranden | 26 nov
  • LOU på två dagar | 2-3 dec